HELP PLEASE!

I dag gick vi och unnade oss en riktigt härlig lunch. Vi kände att vi behövde lite lyx, lite mys och lite pepp. Vi är nämligen lite rejält slitna. För Piggeloni har de senaste sex veckorna fått för sig att vakna (minst) en gång i timmen heeeela natten lång. Ibland vaknar han två gånger per timme. Först trodde vi att det var en fas och att det skulle gå över (han sov ju sååå bra innan! Från 23-05, och somnade sen om så vi kunde grisa till 9.30), men det är en rackarns lång fas i så fall.

 

Han vaknar dessutom på ett nytt sätt. Förut när han vaknade så hörde man honom böka runt litegrann. Då pluppade man in en flaska i munnen på honom, han snaskade i sig den och somnade om. Och sov ett gäng timmar i sträck.

 

Nu vaknar han med ett gnällande gnyl, tar några munnar ersättning, och ska sen ha napp. (Han vägrar ta nappen om han inte får snaska lite mjölk först, vilket också är lite underligt.) Sen somnar han om. I typ 50 minuter. Då vaknar han igen med några små gnäll, snaskar några munnar mat och får napp och somnar. Och så håller det på. HELA natten. Somna, gnäll, vakna, snaska, napp, somna, gnäll, vakna...

 

Det känns mer som att han behöver tröst/närhet/omstoppning än mat, eftersom han inte äter så mycket varje gång. Men eftersom han vaknar (och äter) så otroligt många gånger hinner han ändå få i sig runt två flaskor (med 150 ml i varje) under natten. Han har även vaknat en natt och gråtit och varit superledsen, förmodligen av en mardröm. Det har aldrig hänt förut. Så detta kanske är en otrygg fas, och att det återspeglar sig i sömnen?

 

Hursom, vi måste göra nåt åt det här, för det börjar bli rejält påfrestande.

 

Det är tur att han är så rackarns god, den där lille bebisgrisen. Så vi kan inte annat göra än att förlåta vår lille nattmarodör. ;-)

 

Men - vad ska vi göra åt detta, har ni några idéer? Har era kids betett sig likadant? När slutade det i så fall? Kan man göra nåt för att förbättra sömnen?

 

Vi funderar lite kring om vi ska sluta helt med nattmål, om det kan påverka i rätt riktning. Styra upp rejäla rutiner, där natten är till för att enbart sova. Från 4 månaders ålder (vad jag fått höra) behöver inte bebbarna äta på natten av näringsskäl längre. Piggly är ju 6 månader, och vad jag förstått så är det ganska många som slutar med att äta på natten då. Vi tänker att vi måste styra upp några ordentliga nattrutiner, där sluta med nattätning ingår, och att det kanske kan förbättra sömnen? Att småsnaska sig igenom natten såhär känns inte så bra.

 

I morgon ska vi till BVC för sexmånaderskontroll. Då ska vi passa på att fråga om det här med hur Iggly beter sig på natten, och om/vad vi kan göra åt det. Om det är en fas av otrygghet så kanske man bara får vänta ut den. Men finns det nåt som de rekommenderar att vi gör, så provar vi gärna typ ALLT.

 

Vad tror ni - fas som går över eller beteende man kan göra nåt åt? Och hur gör ni med det här med att äta på natten? Heeeeeeeeeelp! #tröttmössor

30 kommentarer

Mer än 6 år sedan
Hej Vanja,
Du skriver inget om hur många timmar och hur ofta han sover på dagarna. Det har nog rätt stor betydelse. Vår lille kille på 8 månader vaknade lika ofta som er tills han var 5.5 månader. Nu sover han 20-8 oavbrutet! Tror att det var en blandning av olika saker som gjorde att han började sova hela nätter. Han gick från 3 till 2 tupplurar på dagen. Sover ca 3 tim på dagen, ej efter 16.30. Han somnar och sover i eget rum och har lärt sig att stoppa in nappen själv. Nu när er son är sex månader kan ni försöka ge han så pass mycket mat under dagen så att han inte behöver mat under natten. Summan av kardemumman, se över dagssömnen, maten under dagen, somna/somna om själv. Vet att det är oerhört jobbigt när man inte får tillräckligt med sömn! Lycka till:-)
Mer än 6 år sedan
Oh och min unge är 33 mânader och det händer att han dricker en nappflaska mitt i natten med vanlig mellanmjölk för att det har en sövande effekt. Händer kanske en gâng i mânaden. Men vi slutade aldrig helt med nappflaskor. Tyckte väl att vad som än funkade kändes bra. Enligt skrikmetoder tycker jag kanske att man kan prova om man är mjuk och lyhörd. Beror ju mycket hur man menar... Kan vara bra att vänta ett par minuter för det har hänt oss att barnet vaknat, gnytt lite, somnat om och vi kom pâ att vi plockade upp för snabbt. Andra nätter har nâgot varit fel. Han gallskrek. Klart att man tröstar allt man orkar. Nâgon gâng var vi tvungna att lâta barnet skrika sig till sömns eftersom han faktiskt var otröstlig eller nâgot riktigt kaosigt inträffade i hemmet. Men för oss kände vi aldrig att en "metod" var nödvändig. Jag läste en hel del böcker om sömn. Man lär sig inga trix, men man inser kanske just det att det finns massa olika lösningar och att ingen har nâgra bra svar och man lär sig mer om barns sömn vilket gör att man blir tryggare. Ni vet bäst själva och ni gör inga fel. Det är nog sâ det är för mânga barn.
Mer än 6 år sedan
Vi gick igenom en period av sömnlösa nätter då vår dotter var lika gammal som din lille goding. Vi rådfrågade BVC som tipsade oss om att blanda en massa smör/rapsolja i kvällsgröten för att vår tjej skulle hålla sig mätt hela kvällen och det funkade!! Kanske kan vara värt att fråga under ert besök på BVC... Lycka till!
Mer än 6 år sedan
Tror typ "fas" och att det kanske är kämpigt att âtgärda. Ni kan ju testa ge vatten kanske? Eller ha honom närmare er? Eller sova i babysitter eller sova i vagnen som kan gungas/rullas bredvid er säng men det kanske bara blir en ovana istället? Om det är tandsprickning kanske testa liten dos smärtstillande innan natten. Men egentligen tänker jag att ni ska tänka hur ni kan lösa det för er själva. Be mormor/farmo/companyr ta en natt vardera och dela nätterna mellan er sâ att en person kanske kan ha öronproppar eller sova borta liknande eller sovmorgon eller sova om eftermiddagen eller bara ta det lite lugnare. Sedan är det säkert smart att jobba med rutiner. Men det tar tid att skapa rutiner. Det är ju inte som att han egentligen äter om natten, mer att han vaknar upp och söker tröst genom att suga? Men visst kanske att ett par ssshhhh/vagg/vyssja nätter kan göra att han slutar vakna upp för att suga. Personligen hade jag nog väntat ut det ytterligare nâgon vecka för att se om det plötsligt slutar av sig själv?
Mer än 6 år sedan
Hej Vanja,

Har en dotter som är ett par veckor äldre än er lillprins. Upplevde liknande beteende i samma ålder och är ganska säker på att det handlar om en utvecklingsfas i kombination med att ni slutat amma. Har förstått att många barn i denna ålder behöver extra mycket trygghet och närhet i och med att så mycket händer i form av rörlighet mm. När man slutat amma så kan det hända att barnet kommer på andra sätt att kalla på närhet och för att ha koll på föräldrarna.

Nu är detta min upplevelse i kombination med vad jag hört experterna i Knattetimman säga, kan ju vara något helt annat. Deras råd brukar vara att boosta barnet med det den efterfrågar, då ska fasen passera snabbare. Vet inte hur Iggy sover men kanske ha honom i er säng och se om han sover bättre då?

Lycka till och tack för att du skriver din fina blogg!
Mer än 6 år sedan
Usch känner verkligen igen den där frustrationen över att inte få sova. Nu är vår son 1 1/2 år och sover bra om nätterna men när han var i Iggys ålder så hade vi också perioder som var enormt jobbiga. Dock brukade det handla om någon fas och vara relativt övergående. Jag vill heller inte propsa på dig någon metod eller säga si eller så men som många skrivit; gå inte på någon konstig myt om att de ska "lära sig" genom att ligga och skrika. Jag tror verkligen inte att små spädbarn har den förmågan att sortera och förstå att "jag är ledsen men blir inte upplockad eller tröstad för att jag ska lära mig somna om själv". Låter helt vansinnigt. Men visst, jag kan också förstå den enorma frustrationen som kommer med sömnbrist och då kanske man måste få pröva sig fram till nåt som kan underlätta. Man får kanske lita på sin magkänsla. När vi haft jobbiga perioder har han fått sova mycket i vår säng och det är något som underlättat. Han sover fortfarande några timmar på morgonen hos oss och visst, ibland är det trångt och rätt drygt med sparkade fötter i ansiktet men tänker att de växer upp så fort och om några år kommer man kanske sakna den där perioden när de ville vara nära. Har egentligen inga bra råd att ge förutom att hålla mycket på kvällsrutiner, tider etc (har funkat bra för oss). Hoppas verkligen det ger med sig och att ni får slumra sött nätterna igenom mycket snart. Kram
Mer än 6 år sedan
Hej Vanja
Vilken tuff situation!

Jag har följt dig sedan februari (tack för en härlig och inspirerande blogg) och kom att tänka på en sak. Du skriver ju själv att det kanske är ett behov av närhet (intuitivt?). När slutade du att amma? Var det inte ungefär samtidigt eller strax innan detta startade?

Kan det vara så att Piggly sörjer den där trösten och tryggheten som bröstet/amninngen ändå innebar? Och kanske skulle ett sätt vara att han får sova nära dig och känna din doft extra?

Min BVC sköterska sa (ang mammighet/pappighet) att om barnet får vara hos den den vill så går det över fortare. Det tipset har jag använt till massor av grejor/situationer (inte bara mammighet/pappighet) och tycker att det fungerar jättebra. Följ barnet...

Om det där med amningen låter logiskt så hade jag testat att ha honom nära både dag och natt. Att inte ge honom ngn ersättning alls på natten utan endast vatten och närhet. Ha hans snutte innanför din tröja när den är "ledig" så att den verkligen doftar mamma/trygghet när han får den... Jag vet att ni har delat mycket på tiden med Piggly och det har fungerat jättebra och kanske behöver han sin mamma lite extra just nu? Och ger ni honom det så kommer han snabbare att bli som "vanligt" igen.

Lycka till!
Kram
Mer än 6 år sedan
Linda: du inser att du ber vanja att inte följa någon annans råd än ditt?

Okej såhär, vanja, ja detta låter jobbigt och självklart är allt man vill är att få sömn så att man på dagen kan få njuta av livet med sin son. Men tyvärr så tror jag det är så att alla individer är olika, ta det som det kommer, och hoppas att det bara är en fas. Jag tror att det är väldigt svårt att bara säga gör så eller så där då bli det bra. Man vet ju aldrig hur just ens eget barn reagerar på något, kanske älskar han att få en trygg hand på magen tills han somnat, något annat barn kanske bara måste bli upplyft för att sluta gråta. Försök att dela upp nätterna du och Niklas och leta efter en teknik som passar er, testa kanske att sluta med maten, lägg en hand hos honom så att han känner trygghet utan att kanske tvunget bli uppburen, kanske vill han andra halvan av natten mysa i er säng. Testa, något kommer att fungera, och plåga er inte med samma metod för länge för då är det väl inget som passar just iggy. Hoppas ni får sova bättre kommande nätter, kraam
Mer än 6 år sedan
Alltså, lyssna inte så mkt på alla andras råd, ta det mesta med en nypa salt och kör på er egen instinktiva magkänsla istället - testa olika grejer och så ser ni vart det lutar liksom. Ibland funkar en grej i några veckor/månader och sen ändras allt och man får försöka klura ut nånting nytt - så är det ju med bebisar!

Jag har en 7 mån son som aldrig sovit en hel natt ännu, som längst har han sovit några 4-6 -timmars sjok. Men det går upp och ner! Sen han började äta mat så går det betydligt bättre iallafall eftersom hans magknip/pruttande har lagt av.
Han vill fortfarande amma 2-3 ggr per natt men somnar direkt efter han ätit och sover sen tungt efter att jag lägger tillbaks honom i sin säng. Oftast! Ibland får jag vagga honom lite och sen lägga ner honom i hans säng. Så normalt för honom just nu är att sova 3 timmar och sen amma och somna om. Ibland sover han 4 timmar och ibland 2 timmar och vill ha mat, oftast en 5-minuter amnings-slurk och sen somnar han.Det är helt okej ändå, jag tar nätterna och sen tar maken över på morgonen så jag kan sova 2-3 timmar till och sen känner jag mig okej oftast.

Min tanke är att han får amma på nätterna om han vill, iallafall fram tills att han äter ordentligt med mat på dagarna och verkligen har kommit igång med matrutinerna - då kanske jag kommer försöka få honom att sluta amma på natten.
Men min förhoppning är att det ska fasas ut lite av sig självt...typ att han äter så bra på dagarna så att han inte vaknar på nätterna till slut utan sover gott med mätt mage.

Tänk att han är bara såhär liten en gång, och även om det verkligen är pissjobbigt med sömnbrist så får man försöka trösta sig med att det kommer bli bättre! Det är en kort period i sitt liv som man kommer vara såhär trött och det är helt normalt!
Låt honom inte skrika sig till sömns, eller nånting annat konstigt som verkligen går emot varje fiber i en mammas kropp....utan försök hitta ert eget sätt, och funkar ingenting så bara mata på och försök hålla ut för till slut så blir det bättre. Och sen blir det säkert sämre igen och så går det lite upp och ner sådär...både med mat och sömn. Men det fixar sig till slut!

Det kan vara kliande tandkött eller nån utvecklingsfas eller tillväxtfas eller extra närhetsbehov...vad det än är så behöver han er just nu lite extra!
Mer än 6 år sedan
Hej!

Jag lider med er! Finns inget som är så frustrerande som med avbruten sömn, vet hur det är. När jag ammade och det fortfarande var aktuellt med nattmål (dvs. under 4 månaders ålder) vaknade vår lille ofta han också, men så fort han blev 4 månader trappade jag ner på nattmålen mer och mer för varje natt som gick. Han blev super duper ledsen och vägrade nappen, men så provade jag att doppa den i bröstmjölk/ersättning och det funkade! Han tog nappen och somnade om. Klart det var jobbigt både för mig och honom, han va ju van att äta när han ville men jag var fast besluten om att dessa nattmål skulle bort. Det tog 1-2 veckor och sedan hade han vant sig att inte vakna för att äta och sov då ist hela nätter!

Nu är vår lillbuse snart 10 månader och sover fortfarande lika bra om inte ännu bättre. Läggdags 19.30 och vaknar mellan 07.00 och 09.30. Vi har sagt att vaknar han ex 07.00 är det frukost tidigast 07.30 så det inte blir till en vana att vakna tidigt genom att vänja honom vid att äta frukost kl 07.00. Detta har funkat jättebra då han väldigt väldigt sällan vaknar innan 07.

Hoppas det löser sig med er och lille Pigglys nattsömn! Kramar
Mer än 6 år sedan
Inget barn hobbygråter! Bakom varje gråt/skrik finns en känsla som vill bemötas. Utmaningen för oss föräldrar är att förstå och bemöta den känslan, vilket inte alltid är det lättaste.

Att påstå att en 6 månaders bebis gråter bara för att hen kan och vill styra (?!) sina föräldrar gör mej mörkrädd!

Hoppas ni får sova bättre snart igen!
Mer än 6 år sedan
Visst kan det vara någon fas av något slag, eller tänder på G som kliar.. Därav kan han inte sova ordentligt. Kan vara en massa saker.. Ett tips kan dock vara att låta honom somna själv i egen säng, om han gör de känner han sig troligen trygg om han vaknar på samma ställe som han somnat. Är ingen expert på området men för mina två pojkar har det funkat bra! Visst har dom vaknat ändå på natten men bara 1-2 gånger medans jag ammat och fått mat. Lycka till och hoppas ni får sova bättre snart! Kram
Mer än 6 år sedan
Jag säger inte heller att barn inte mår bra av att kunna somna om själva. Jag säger åter igen att det är ett vidrigt sätt att lära sitt barn somna/somna om. Det finns massor med forskning som visar hur skadligt det är för små barn att inte få tröst. Det är absolut inte så att barn som får tröst när de skriker kommer skrika mer. Det är nog bland det dummaste jag hört. Min son är nu 7,5 månad. Han somnar nu själv i egen säng och vaknar ca 1 gång per natt. Han har aldrig behövt skrika sug till sömns, jag och hans pappa har alltid tröstat när han har varit ledsen (vilket han sällan är för övrigt). Han somnar själv i egen säng för att vi har hittat metoder som passar honom. Alla barn är individer men skrikmetod är en vidrig quick fix. Ta tiden och lär känna sitt barn, läs på om sömn och olika metoder och hitta något som passar er. Skrik hjälper inte någon.
Mer än 6 år sedan
Lovisa: Forskning om barns psykiska hälsa visar uteslutande på att spädbarn mår dåligt av att skrika! Låt inte er bebis ligga själv och skrika i ens 5-10 min om möjligheten finns att ta upp och trösta. Spädbarn behöver hjälp att reglera sina känslor och skrikandet ger ökad mängd stresshormon i det lilla barnets kropp. Nivån av stresshormon sänks om barnet får vara nära sina föräldrar! Barn blir trygga av att bäras och samsova (sen har olika barn olika personlighet och olika behov). Det finns "stabila personligheter" som inte protesterar nämnvärt på förändringar och kan sova i egen säng från start. Vi har begåvats med en bestämd och oerhört närhetsälskande dotter som skulle skrika i panik efter 5 min och inte sluta förrän vi lyfte upp henne. Man känner sitt barn bäst och det blir fel att ge allmänna råd om att sova i egen säng/låta skrika/sluta äta på natten. Barn är så olika! Och det finns absolut bebisar som inte kan lugna sig själva utan behöver hjälp!

Vanja: låter jobbigt med så mkt uppvak på nätterna, förstår att ni är trötta! Jag ammar och märker att min dotter (6 mån snart) ätit oftare nu under sommaren. Ger jag nappen så fortsätter hon böka runt så blir säkert 5 matningar ibland. Kanske blir det bättre när de börjar med mer mat (större portioner) under dagarna? De växer och utvecklas ju så otroligt snabbt nu också!
Mer än 6 år sedan
Nikki blev sur.
Mer än 6 år sedan
Självklart ska man inte vänta tills barnet kräks pga gråten, men i 5-10 min, barnet gråter inte för att han/hon mår dåligt när barnet vaknar, utan det gör alla barn, vaknar och berättar det genom gråt, om det inte är så att hen kräkts eller blöja behöver bytas eller annat. Men det finns inget som säger att den metoden ändrar barnets syn på föräldern eller personligheten, självklart vill man sitt barn det bästa och när barnet gråter vill man trösta, det är så naturen är uppbyggd. Barnet blir verkligen inte skadat av att få lära sig somna om själv. Samma sak med allt, barn måste få testa för att lära sig, låter man dem somna om själv lär de sig att det inte är något farligt. Låter man inte barn skada sig (vilket är fullständigt omöjligt att skydda dem ifrån) så kommer de aldrig lära sig att sånt händer och man måste vara mer försiktig. Lär de sig att så fort jag låter blir jag upp buren av mamma eller pappa då så vill de skrika hela tiden. Det handlar om uppfostring och att lära sitt barn att det inte är farligt att ligga ensam i spjälsängrn och somna om själv. Det här med att det tar skada på barnet finns det ju bevis på att det inte stämmer, har ni någonsin hört eller träffat på ett barn som har dålig relation eller svårt att lite på sina föräldrar pga att deras föräldrar lät dem somna om av sig själv? Nej, barnet tar inte skada
Mer än 6 år sedan
Jag har aldrig sagt att skrikmetoder inte fungerar. Jag säger att det är ett vidrigt sätt att få sitt barn att sova. Varför i hela världen skulle man låta sitt barn skrika sig till sömns (när det finns många andra och bättre metoder!) bara för att det går snabbare? Nä fy fan. Jag förstår inte hur man någonsin kan tycka det är en bra idé.
Mer än 6 år sedan
Hej! De flesta här bland kommentarerna skriver att det bli bättre bara barnet lär sig att sova i sin egna säng. Jag har en 6 månaders och vi har tragglat med detta sen dag 1. Det är lättare sagt än gjort tycker jag. Har ni tips gällande det? Sen skriver några att lär barnet att somna själv. Det har vi också tragglat med sen några veckor tillbaka. Men vår tjej hon bara skriker och hon skriker så hon sätter i halsen och spyr.. Som längst har jag stått ut i 35 min och sen gett upp. Tips gällande det mottages gärna!
Mer än 6 år sedan
Hej!
Vår son är tre veckor äldre än Iggy och vi har sedan fyra nätter tillbaka bara gett honom vatten istället för ersättning på natten. Sista månaden åt han ca 100-200 ml totalt under natten, så det var ingen stor mängd att plocka bort.
"Vattnandet" funkar förvånansvärt bra än så länge. Visst tar det längre tid innan han somnar om, det bökas och stökas och gnälls lite mer (dock ingen gråt), men han SOMNAR åtminstone. Inatt vaknade han faktiskt bara en enda gång! Håller tummarna att det fortsätter åt det här hållet, och att han tillslut struntar i att vakna alls när han ändå bara får vatten.

Prova er fram och gå på magkänslan! Om ni har katastrofala nätter redan, kan de ju inte bli så mycket sämre, så det är väl ett utmärkt tillfälle att prova något nytt. Och maten ni plockar bort på natten får ni förstås försöka kompensera i mängs under dagen istället.

Lycka till!

Mer än 6 år sedan
Barnet lider inte när det gråter, det är till största del instinkt att gråta så att någon vet att man är vaken och som barn psykolog är jag erfaren och vet att i 90% av fallen så sover barnet hela nätter efter absolut Max 2 veckor. Så det är inte alls så att barnet lider av att få somna av sig själv, tvärt om så kommer barnet att bli gladar då han/hon får sova fler timmar ostört. Så det är bara hur stark man är som förälder, det kanske är jobbigt att höra ens barn gråta men om man hela tiden påminner sig själv om att barnet inte lider så brukar det finger. Det är INTE smärtsamt för barnet. Så nikki det är faktiskt någon som fungerar och som barnet inte lider av. Sedan är det kanske enklare om ens barn inte gråter men jag kan lova dig att den processen tar betydligt längre tid.
Mer än 6 år sedan
Hoppas ni läste senaste numret av Vi Föräldrar.
Där tar dom upp myten att barn ska få gråta lite utan tröst för stt lära sig en ny rutin vilket är HELT FEL OCH HELT FÖRLEGAT SYNSÄTT! Det är skadligt för barnet, som är på tok för litet för stt förstå syftet med detta. Ja, barnet kommer till slut inte gråta mer, men inte av anledningen ni tror, att ni skulle lyckats på nåt sätt; utan precis tvärtom. Barnet litar inte längre på att mamma eller pappa tröstar. Läs artikeln!!!
Och plocka för F-N upp era barn om dom gråter!!
Mer än 6 år sedan
Om jag vore dig så skulle jag köpa boken Vaccinationer: skador och risker. Det är ju exakt sex veckor sen han fick vaccin. Så kan ni läsa på till nästa vaccination. Vissa tål ju inte aluminium och sånt eländigt som finns i vaccin.
Jag har en dotter på 3 månader, hon fick inte ens k-vitaminsprutan och hon överlevde:)
Menar inte att skrämmas eller så för jag gillar dig aaaaaasmycket<3
Mer än 6 år sedan
Och snälla.. Läste igenom några andra kommentarer och lägg inte ner honom i sin säng och låt honom skrika... Finns en bok som heter "somna utan gråt" som jag hellre rekommenderat i så fall.. Finns bättre sätt än skrikmetoder... Han är alldeles för liten. Om han skulle få skrika sig till sömns så somnar han inte tryggt och det enda han "lär sig" är att ingen kommer om han är ledsen.. Nej usch för skrikmetoder...
Mer än 6 år sedan
Nu är jag absolut ingen expert, har bara ett barn själv så har inte så mycket att jämföra med. Men min Casper har vart likadan i perioder, vaknat ofta och antingen velat amma hela natten eller bara vara nära. Visst tar det på krafterna men jag tror att vi bara får hårda ut när det är tuffa perioder och minnas just det - att det bara är en period! Och det kommer bli lättare igen. Min son har nu sen en vecka tillbaka sovit från 19.30-7.30 med bara ett uppvak per natt. Jag är så glad över att äntligen gå sova så jag nästan börjar gråta haha! Det är tufft just nu men det kommer gå över!! Försök sova en stund på dagen när Iggy sover om du kan, så kanske du får liiite mer energi. Håller tummarna för att det snart blir bättre igen...
Mer än 6 år sedan
Hej! Vi har en sjumånaders som också sovit dåligt från och till o velat snutta var o varannan timme. Blev mycket bättre när hon började få gröt (Sempers) på kvällen...Han börjar kanske behöva mer mat på dagen? Nu får vår lilla gröt morgon och kväll o lite större smakportioner på dagen. Hoppas det blir bättre snart så ni får sova!
Mer än 6 år sedan
Vår dotter var likadan till och från mellan 5-8 månaders ålder... Vid fem månaders ålder började hon få gröt på kvällen och då sov hon bättre. Men sen började hon äta igen på natten. Vid åtta månaders ålder bestämde vi oss för att sluta ge mat på natten. Nu äter hon både gröt och lite välling innan läggdags vid 19.30-20 och sover då till 6-7 på morgonen.
Mer än 6 år sedan
Som föregående skrev, sover Iggy i egen säng? Vår lilla plutt som nu är 5 månader har från dag ett sovit i egen säng. Han sover nu sen en vecka tillbaka utan att vakna och vilja ha mat på natten. Vi har spjälsängen precis bredvid vår säng så vi ligger ju alltid bredvid honom så han känner vår närhet även fast han ligger i sin säng. (Plus att det har genom det varit smidigt att bara ta upp honom direkt från hans till vår säng och ge honom mat på natten.)
Sen är det alltid bra med tydliga rutiner när det gäller natten. Henrys natt har alltid börjat runt 19-20 med blöjbyte, pyjamas på och sen en flaska kvällsmat. Sen har vi lagt honom i sängen, legat bredvid honom till han har somnat och sen har han sovit. Från början vaknade han ett par gånger sen en gång och nu som sagt en hel vecka utan att han har vaknat någon gång (peppar peppar) Nåt som är bra att ha är speciella grejer som bara hör natten till så bebisen vet saker som betyder natt/sömn. Ett gosedjur, snuttisen, en sång eller något annat.
Förstår att nu måste ha det sjukt jobbigt just nu.
Men som ni skriver, det kan vara en fas. En fas som kan behöva hjälp med att brytas av nya fasta rutiner?
Jag är verkligen ingen expert på det här. Henry är vår första bebis också, men detta är i alla fall vad jag tror på. Det har ju fungerat för oss. Men sen är ju alla bebisar egna individer som behöver olika saker :)
Lycka till!!
Mer än 6 år sedan
Hej vanja! Ditt problem är inte ovanligt, men som kommentaren ovan så börja/fortsätt men att låta honom sova i egen säng, big nono på att sova hos mamma och pappa för desto längre tid ni låter honom sova där om ni nu ens gör det desto svårare kommer allt bli. Så ett, egen säng, sedan rutiner, typ läggdags klockan nio, kanske mat och mys men sedan hopp i säng. Han ska somna i sin egen säng, får han somna i famn/någon brevid sig kan han vakna dels för att så små barn känner av när närheten försvinner och att han kan bli förvirrad när han vaknar, somnar hos trygga mamma och vaknar ensam i säng med höga kanter? Hjälp! Jag tror att sånt gör skillnad även om man tror att han Bill ha närhet, vilket han säkert vill, men det stör sovrutinerna. Så, han ska alltså somna i egen säng vid ett ungefär klockslag varje kväll, när ni börjar med rutiner brukar det också bli lättare att läsa av hans sov mönster. Hur som så försök sedan lära honom att somna om själv, det gör såå ont i hjärtat i några nätter men när din bebis vaknar så kan du de första nätterna kanske visa att du är där, lägga handen på magen? Men sedan ska han klara av att somna av sig själv, första nätterna kommer han antagligen gråta, 5-15 min men ni måste låta honom, för han kommer att lära sig somna om själv och efter bara några nätter så kommer han att somna om så fort han vaknar utan tårar. Denna process tar ett tag och ni alla kommer tycka att det är jobbigt men det leder er till rutiner om nätter gott om sömn för er alla tre, hoppas du kan ha användning av iallafall något jag sa, kram fina vanja och hoppas det löser sig och att ni och lilla iggy får sova
Mer än 6 år sedan
Först och främst. Ni är inte ensamma! Vi har haft perioder av nästan ingen sömn för vår del och det är så knäckande. Tortyr faktiskt. När man är mitt uppe i det känns det som det aldrig ska ta slut. Hugo föddes den 16 januari och han har från början varit "jobbig" på nätterna. Därav är jag verkligen ingen expert, men för oss blev fet bättre efter att vi tog några "hundnätter". Alltså vi bestämde att nog får vara nog. Han behöver som sagt inte mat 7ggr av näringsskäl. Så vi satt vid hans säng och höll en hand på honom, vaggade (vyssjan lull-tassar på spjälsängen är ett tips) och stoppade in nappen om och om och om igen. Efter fyra nätter var det som om han fattade att vi inte försvinner. Nu matar jag honom 1 gång per natt och han vaknar någon eller några gånger utöver det. Helt ok.
Har också hört tipset att man kan ge bebisen lite vatten på natten om
Man vill sluta mata. Har inte testat det själv dock, men kanske en bra fråga till BVC?
Jo, en sak till. För vår bebis funkade det faktiskt bättre att sova i egen säng. Vi stör varandra mindre.
Håller tummarna!
Kram Lina
Mer än 6 år sedan
Vår son, född 22 februari, har för någon vecka sedan börjat köra något liknande. Han ska ätaätaäta heeela natten. Jag är helt slut!!! Ammar dessutom, så jag får ta nätterna ensam. På dagen däremot kan Lillhjärtat sova 2-3 timmar utan problem. Tänkte först att det kunde vara värmen som påverkade honom, men i den del av landet vi befinner oss är det inte varmt längre... Hoppas att någon där ute har bra tips och råd!! Kram från en väldans trött morsa...
Produkter
Övrigt
   

Drift & produktion:  Wikinggruppen